Sökresultat

Högst personligt: När jag ser tillbaka på mitt arbetsliv och i den arbetsmiljö jag befunnit mig i så kan jag konstatera att attityden till arbete har förändrats under åren, framför allt kopplat till hur man skiljer mellan arbetsliv och privatliv. Den stora skiljelinjen som jag uppfattar handlar om hur vi definierar gränsen. Jag skulle vilja påstå att den gränsen är i det närmaste utsuddad i dagens

https://www.ehl.lu.se/artikel/i-mitt-huvud-en-onsdag-eftermiddag - 2025-12-19

Markus Lahtinen, universitetsadjunkt och forskare på Institutionen för informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tillträdde maj 2024 som ordförande för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS). SNOS-nätverket är en ledande aktör inom säkerhets- och trygghetsfrågor. Genom att driva opinionsbildning och sprida nyheter via sina plattformar SecurityUser.com och den internat

https://www.ehl.lu.se/artikel/markus-lahtinen-ny-ordforande-sakerhet-naringsliv-och-samhalle-1 - 2025-12-19

Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan i Lund ger från och med i höst tre online-baserade kurser som framför allt vänder sig till yrkesverksamma inom offentlig eller icke vinstdrivande verksamhet som vill öka sina kunskaper och förmågor rörande ledning och styrning inom offentliga eller icke vinstdrivande organisationer. Akademiska kurser som kan underlätta sektorns kompetensförsörj

https://www.ehl.lu.se/artikel/kefu-har-tagit-fram-tre-universitetskurser-i-satsning-pa-livslangt-larande - 2025-12-19

Den 1 december förde i år med sig snöblandat regn – och ett besök av vice riksbankschef Anna Breman i Lund. Hon besökte Lunds universitet för att tala om den aktuella penningpolitiken. Vad innebär den? Hur ser landets ekonomiska läge ut? Vad har vi att vänta de närmaste åren? Hon fick sällskap en namnkunnig panel som gav sina perspektiv i ämnet. Med regn och rusk utanför fönstren, fylldes Crafoord

https://www.ehl.lu.se/artikel/vice-riksbankschefen-i-lund-rantan-ar-en-prognos-inte-ett-lofte - 2025-12-19

Hur mäter vi ett lands utsläpp av koldioxid mest rättvisande? Genom hur mycket utsläpp produktionen ger upphov till inom landets gränser? Eller ska vi ta hänsyn även till utrikeshandeln på olika sätt? Ekonomihistorikern Astrid Kander från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet förespråkar att de nuvarande måtten kompletteras med egenutvecklade ”teknikjusterade klimatfotavtrycket” som även mäter ex

https://www.ehl.lu.se/artikel/energihistorikern-astrid-kander-om-det-teknikjusterade-klimatfotavtrycket - 2025-12-19

Reds. anm: denna intervju gjordes 2024 och är översatt från engelska till svenskaSofie, berätta vad du gör idag!Jag arbetar med hållbarhetsdata och uppmuntrar företag att mäta data som verkligen spelar roll - jag hjälper dem att förstå att ESG*-data (*Environmental, Social samt Governance) är lika viktiga för verksamheten som finansiella data. SustainLab, där jag arbetar, är en fullserviceleverant

https://www.ehl.lu.se/artikel/mot-alumnen-sofie-bjerling - 2025-12-19

Möt Stina Vikingson och Pernilla Thellmark på Ekonomihögskolans karriärcenter som börjat jobba konkret och handfast med personliga utvecklingsmål för hållbar utveckling. Deras målgrupp är studenter, men metodiken fungerar för allt från den enskilda individen till team och större grupper på arbetsplatsen. – Välj en färdighet som du skulle vilja utveckla. Reflektera över den tillsammans med någon du

https://www.ehl.lu.se/artikel/inre-hallbarhetsmal-studenternas-personliga-utveckling - 2025-12-19

Om du har en släkting med typ 1 diabetes och är mellan 1 och 45 år kan du hjälpa forskarna. I det första steget av studien behöver de ett blodprov av dig. I det kan svaret på vad som orsakar typ 1 diabetes finnas. Se nedan vilka som kan delta. Typ 1 diabetes har ärftliga inslag, sjukdomen är vanligare i vissa familjer. Ett barn som föds i Sverige har 1,5 procents risk att någon gång under livet in

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efterlysning-slaktingar-till-personer-med-typ-1-diabetes - 2025-12-19

Bor du i Skåne? Har du eller någon du känner fått diagnosen diabetes under det senaste året? Då kan ni medverka i forskningsprojektet ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne). Då gör ni ett värdefullt bidrag till forskningen. ANDIS är den första heltäckande kartläggningen av diabetessjukdomarna i en hel befolkning som någonsin gjorts. Hittills har drygt 3 000 nyinsjuknade diabetespatienter registrerats

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-med-diabetes-du-kan-hjalpa-forskningen - 2025-12-19

En felbedömning från sjukvårdsupplysningen fick i våras en tragiskt följd. En 13-årig flicka med typ 1-diabetes hade kräkts upprepade gånger, hade svårt att behålla mat och dryck och hade kraftigt förhöjda blodsockervärden. Flickans anhöriga fick rådet att sänka insulindoserna. Fyra dagar senare dog hon. Det var i mars tidigare i år som 13-åringen började kräkas. Hennes insulinbehandling hade ändr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/13-arig-flicka-dog-i-diabeteskoma-efter-felaktigt-rad - 2025-12-19

Ungefär en fjärdedel av alla hjärtattacker, stroke och kärlvidgande operationer hos personer med kronisk njursvikt skulle kunna undvikas om patienterna fick en kombinerad behandling som sänker kolesterolvärdena. Det är resultaten av den största studien någonsin på njursjuka, den så kallade SHARP-studien. Totalt har cirka 9500 patienter i 18 länder medverkat, bland annat ett 40-tal vid Akademiska s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-svart-njursjuka-tjanar-pa-att-sanka-kolesterolet - 2025-12-19

I tätt samarbete har flera forskargrupper kartlagt hela vägen från en vanlig genetisk riskvariant för diabetes till en molekylär förståelse för exakt vad som felar i insulincellens mitokondrie. Denna variant av genen gör att kapaciteten att utsöndra insulin minskar och risken för diabetes ökar. Fyndet publiceras i Cell Metabolism, en av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. Att bristande ka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-storning-i-cellens-kraftverk-akar-diabetesrisken - 2025-12-19

Att banta och gå ned i vikt och sedan upp och sedan ned igen – så kallad jojo-bantning – inte är hälsosamt är känt. Nu har amerikanska forskare i djurförsök kartlagt varför. Fynden som publicerats i tidskriften The Journal of Neuroscience skulle kunna förklara varför människor som flera gånger misslyckats med att behålla en viktnedgång får det allt svårare för varje nytt försök.Forskarna jämförde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jojo-bantning-forsamrar-stresshantering-och-okan-matsuget - 2025-12-19

Drygt 1 300 diabetespatienter i Stockholm har svarat på en enkät om hur de upplever dialogen med sjukvården, vad de kan om sjukdomen och vilket eget ansvar de har för egenvård. Kunskapen om hur diabetespatienter upplever dialogen med sjukvården, vårdkvalitet, sjukdomsinsikt och sitt eget ansvar för sjukdomen är begränsad. Denna studie syftade till att beskriva typ 2-diabetes patienter i Stockholm

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/majoriteten-av-diabetespatienterna-nojda-med-varden - 2025-12-19

Mer än vart femte svenskt barn är överviktigt eller lider av fetma vilket bäddar för ett framtida stort folkhälsoproblem. Nu visar svensk forskning att det inte gick att ändra de överviktiga barnens mat- och aktivitetsvanor trots ett tvåårigt stöd till dem och deras familjer. Det är Catharina Bäcklund på institutionen för kostvetenskap i Umeå som i i sin avhandling undersökt om det går att förbätt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svart-andra-overviktiga-barns-vanor - 2025-12-19

Ett av de vanligaste läkemedlen mot hjärtinfarkt fungerar dåligt eller inte alls hos en tredjedel av patienterna. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att det beror på att patienterna har nedsatt förmåga att aktivera läkemedlet i levern. Plavix (klopidogrel) ges tillsammans med Trombyl (acetylsalicylsyra) för att förebygga återfall hos patienter som drabbats av hjärtinfart. Läkemedlet o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-fungerar-inte-hjartmedicinen - 2025-12-19

I undersökningen ANDIS kan alla som bor i Skåne och insjuknar i diabetes vara med. ANDIS är den första heltäckande kartläggningen i en hel befolkning av de olika diabetessjukdomarna som någonsin görs. Syftet är att ge djupare kunskap vilket är en förutsättning för en mer effektiv och för varje patient skräddarsydd behandling. - Vi möter hela tiden ett mer komplicerat sjukdomspanorama hos våra pati

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andis-ett-steg-mot-individualiserad-behandling - 2025-12-19

14 forskare i Lund och Malmö, tre av dem verksamma på Lunds universitets Diabetescenter, får drygt 16 miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för att hitta metoder och behandlingar som kan hjälpa människor som är hjärt- eller lungsjuka. Totalt delar Hjärt-Lungfonden i år ut 160 miljoner kronor. Pengarna går till forskning som ska rädda liv och ge bättre behandlingar för dem som drabbas av bland annat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/160-miljoner-kronor-till-hjart-karlforskning - 2025-12-19

Trots att diabetesformen LADA är lika vanlig som typ 1 diabetes är orsakerna bakom i princip okända. Första gången jag kom i kontakt med LADA blev jag häpen när jag insåg hur lite som var känt om denna diabetesform, skriver forskaren Sofia Carlsson. Hon ska med undersökningen ESTRID fylla några av de kunskapsluckor som finns om de bakomliggande riskfaktorerna för LADA.Sofia Carlsson är docent i ep

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lada-i-grazonen-mellan-typ-2-diabetes-och-type-1-diabetes - 2025-12-19

Maneter har gjort det i miljoner år. Forskarna bara några få men sedan de tog manetens självlysande protein i sin tjänst har möjligheterna att studera biologiska processer i levande organ och celler avsevärt förbättrats. En av dem som använder fluorescerande protein i sin forskning är Anders Tengholm. - Det gör att vi kan studera olika budbärarämnen och signalproteiner, i vilka koncentrationer de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manetens-proteinceller-visar-hur-insulincellen-gor - 2025-12-19